Tändstickan är så vanlig idag att man inte ägnar den någon särskild tanke. Men när den kom revolutionerade den vardagen för människan.
För att få eld slog sten- och bronsåldersmänniskan två stenar mot varandra. Gnistorna fångades upp med fnöske som är eldfängt. En automatiserad variant var eldpistolen som introducerades i slutet av 1600-talet.
På 1700- och 1800-talen experimenterade man över hela världen med olika slags tändstickor. Största spridningen fick fosforstickorna. De innehöll svavel och vit fosfor och var både farliga och lättantändliga. Den urgamla metoden att göra upp eld med stål, flinta och fnöske användes ända fram på 1870-talet.
Idag har tändstickan fått hård konkurrens av engångständaren. Tändstickan har emellertid några fördelar; den är miljövänlig och - när man står på Himalayas topp och vill tända sin segercigarr - då duger bara tändstickan. För garanterat bra resultat rekommenderas en stormsticka!
