Efter Karl XII död 1718 är Sverige fattigt efter alla krig. Därför vill myndigheterna stödja näringslivet och minska importen för att stärka ekonomin.
1724 ger kung Fredrik I ut ett dekret där han uppmanar till tobaksodling över hela landet. Målet är att göra Sverige självförsörjande inom fyra år. I första hand ska städerna odla tobak. Där finns arbetskraft och gott om gödsel. En handledning i konsten att odla tobak tas fram och tobaksfrön från Tyskland tillhandahålls. Varje hushåll med egen täppa uppmanas att odla för egen årsförbrukning.
Tobakshanteringen är lönsam. I takt med att odlingen ökar över hela landet, ökar också antalet tobakstillverkare.
1749 beslutas att varje tillverkare ska använda en viss mängd svenska blad i tillverkningen.
1750 är hälften av all tobak som används i tobakstillverkningen svenskodlad.
1760 odlar städerna som mest. Då finns tobaksodlingar i 72 svenska och 12 finska städer. Finland ingår då i det svenska riket.
1766 fördubblas antalet tobakstillverkare.
Nu börjar också bönderna odla tobak.
Stadsodlingarna får svårt att hävda sig mot den illegala odlingen på landsbygden och omfattande smuggling från Norge och Balticum.
Bristen på tobak ersätts av överproduktion. Priserna på råtobak sjunker och många tobaksodlare går över till mer lönsamma grödor.
1775 upphör städer med ogynnsamt klimat att odla.
